lördag 14 augusti 2010

Filmen om Harvey Pekar

Såg just om spelfilmen om den amerikanske serieförfattaren Harvey Pekar och hans självbiografiska serier, "American Splendor". Det är en sjukt bra och inspirerande film som verkligen fångar känslan i Pekars serier. Likt serierna så handlar filmen om Pekar själv, om hans ensamma och trista vardag i hemstaden Cleveland. Filmen tar sin början vid Pekars skilsmässa från sin fru, den andra i ordningen. Genom vänskapen till den kände undergroundtecknaren Robert Crumb börjar Pekar intressera sig för seriemediet, och sätter igång med att skissa på en rad olika manus. När Crumb sedan läser dessa manus gillar han dem såpass mycket att han erbjuder sig att illustrera ett par stycken av dem (i serieversionen av "American Splendor" menar Pekar att han fick tjata på Crumb att göra jobbet.) Och på den vägen blev serietidningen om Harvey Pekar född.

I dag har Pekars serietidning nått kultstatus, och när tidningen blev en succé erbjöds Pekar att delta i "The Late Show with David Letterman". Pekars gästinhopp blev ett så populärt inslag i tv-showen att han deltog ett flertal gånger. Letterman betedde sig som en idiot (som han alltid gör mot sina gäster), vilket gjorde att Pekar till sist fick nog av de billiga skämten och skällde ut honom i direktsändning. Om jag nån gång på något sjukt sätt skulle få erbjudandet att delta i Lettermans tv-show, lita på att jag ska bära en "American Splendor"-tröja och ropa ut Pekars namn.

Filmen blandar på ett intressant sätt spelfilm med dokumentära klipp och intervjuer med Pekar själv. Ibland klipps också bitar av serierna in i filmen, vilket är ett grymt snyggt sätt att föra berättelsen framåt på. Skådespelaren Paul Giamatti axlar rollen som Pekar på ett mycket bra och trovärdigt sätt, detsamma gäller för Hope Davis som spelar Pekas fru Joyce. Filmen fick ett gott mottagande och många priser och nomineringar. Detta är den bästa filmen om serietecknare tillsammans med Terry Zwigoffs "Crumb".

Det är väldigt lätt att känna igen sig i Harvey Pekar och hans cynism och vardagliga betraktelser. Han var en av de första inom den självbiografiska seriegenren som kunde skriva om nästan vad som helst, hur vardagligt och trist det än verkade vara. Vem kunde ana att en självbiografisk serietidning om en snubbe som arbetar som arkivarie vid ett sjukhus i Cleveland kunde vara så intressant och tilltalande? Harvey Pekar är en sann vardagshjälte. Dessvärre gick han bort tidigare i år, 70 år gammal. Vila i frid, Harvey!

Inga kommentarer: